Nu är vi hemkomna efter några härliga dagar i Sälen. Vi hyrde en fantastisk fin stuga ihop med Lina, Calle och Enya ända kruxet med stugan var den livsfarliga trappan som definitivt inte var anpassad för vovvar.     Det blev härliga turer på fjället, god mat och gott vin. Vovvarna stormtrivdes med naturen in på knuten och det sköna promenadvädret.
   

 





Vi besökte Trollskogen där trollen spelade, sjöng och pratade, mycket bra miljöträning vill jag lova :)
  Mitt i den livsfarliga trappen hängde något mycket intressant enligt Pesen, en riktig björn!! Dock var det alldeles för farligt i trappan för att man skulle kunna koncentrera sig på den.   Här kommer ett litet videoklipp på hur Pepsi och Enya tog sig upp och ner för trappan.

Härlig start på semestern, solen skiner och vi njuter i fulla drag av värmen.

Det har blivit tidiga morgonträningar, än så länge har jag ju inte ställt om till semestertid så vid 06 är jag pigg och vaken, det är lite magiskt att träna vid den tiden, bara jag, pepsen och fåglarna som är vakna :)

Pepsi umgås med sin lilla björn som nu även följer med ut på kissrundorna, undra om han kommer att sakna honom när vi åker till fjällen.
Imorgon tidigt packar vi in oss och drar till Sälen för några härliga dagar med vandring och avslappning i härligt sällskap i form av Lina, Calle och Enya :)

Terminen avslutades med kurs för tävlingslydnadsvovvarna på lördagen och sedan tog semestern vid :)

Vi åkte till Kallebäck för att titta på duktiga Cissi med Buster som tävlade Rally.

Av dagens två starter (en i regn och en i tryckande hetta) blev det 78 resp 68 i resultat. Himla tråkigt att vara så snubblande nära som två poäng men med tanke på att det är ders första tävling i Rally är det riktigt strongt jobbat :)

På kvällen blev det mysig picknick i Slottskogen med Lina och Calle medans vi planerade den stundande Sälen resan. Det skall bli jättskönt att få komma bort lite, slappa, sola, vandra och mysa :)

 
 
 

Skönt att komma hemifrån där det är alldeles för uppenbart att vi nu bara har en vovve i familjen. Vi saknar Djingis otroligt mycket, det är inte bara en hund som har somnat det är en era som gått i graven.

En vårdag i april 1995 hände något fantastiskt, en liten krabat vid namn Djingis föddes, en krabat som skulle komma att förändra mitt liv för alltid. Jag glömmer aldrig när jag höll dig i min famn för första gången och jag kommer heller aldrig glömma den sista.

I över halva mitt liv har du funnits vid min sida, vi har gjort att tillsammans, provat på alla möjliga hundsporter, tävlat, rest, flyttat hemifrån.  Hade jag inte träffat dig hade inget i mitt liv sett ut som det gör idag.

En hund med större personlighet får man leta efter, med en självklar pondus och en otrolig livsglädje har han charmat alla genom åren.
Allt ifrån coola killar ”jag tycker inte om små fjantiga golvmoppar” till hundrädda har han gjort till sina slavar och tjänare. Han visste precis hur man tiggde till sig lite extra gott med tungan käckt på sned eller hur man såg till att all uppmärksamhet riktades på Kung Djingis.
Alltid på gott humör, alltid sugen på lek och träning, helt outtröttlig och alltid med på allt som livet erbjöd.

Tack för 16 fantastiska år älskade, älskade Djingis, du kommer alltid fattas mig.

Så fort man tror att slutet börjar närma sig och att gamlegubben börjar ge upp så kommer han igen :) Nya dieten av hemlagad mat på mestadels kycklig och ris äts med liv och lust, humöret är på topp och livet leker!

Pepsi och jag jobbar vidare mot sommarens tävlingar som inträffar i slutet av Juli. Det mesta börjar kännas klart förutom att vi har en hel del jobb kvar på inkallningen. Jag har bytt ut vårat ställande mot hopp-stå och det fungerar fint, nu skall vi bara fixa till läggandet som helt verkar ha försvunnit ur den svartes hjärna.

Pepsi har masserats och strechats och jag har inte hittat några tecken på stelhet eller smärta så hans lilla ryggproblem verkar vara helt borta :)

Igår tränade vi lite Rally med Cissi och Buster som skall starta nästa helg, jag blir allt lite sugen på att tävla själv så vi får väl se till hösten om vi inte kan klämma in lite av den varan med mitt i allt lydnadstävlande :)
   

Idag kan jag och Pepsi äntligen njuta av en promenad och lite lätt träning, det är ju otroligt tråkigt att behöva vila tycker både jag och Pepsi.

Han är nu vad jag kan se helt återställd efter sin lilla sträckning i ryggen.

Djingis har det lite motigt just nu, jag inhandlade en mängd olika njurfoder av olika märke och smak men efter 1 dag är det definitivt inget som passar herrn längre. Jag trodde nog inte att det skulle gå rikigt så fort, det har även tillkommit små skakningar som troligen beror på att saltbalansen i kroppen är rubbad. Nu blir det ris med kyckling/kalkon vilket än så länge är vansinnigt gott :)  
Djingis 8v. 1995

Han är fortfarande sitt glada pigga jag och har inga andra symptom på njursvikten men tyvärr är det ju bara en väg att gå, det gäller verkligen att ha hans livskvalitet som högsta prioritet hela tiden. Vi njuter av varje dag vi får tillsammans nu jag och min galne lille skit :)

Gårdagens veterinärbesök gav både bra och dåliga nyheter.

Pepsi blev klämd, vridd och känd på, det fanns inga tecken på skador på diskar, kotor, ligament eller korsband så ryggsmärtan kommer troligtvis från en sträckning eller överansträngning. Nu blir det vila och senare massage innan vi är tillbaka igen. Jag kommer även anpassa träningen lite och bli mer noga med stretching efter träningspassen, han är ju trots allt ingen ungdom längre.

Djingis tog prover på lever och njurar och det var som jag befarat, njurarna visar på förhöjda värden. Än så länge är det inte någon fara men det kommer ju bara gå åt ett håll. Djingis känner av det genom att han kan bli illamående eftersom njurarna inte kan rena blodet ordentligt, nu blir det önskekost med proteinkällor av kyckling och kalkon. Hur fort det kommer att gå med njurarna är det ingen som vet men så länge Djingis mår bra och är pigg, glad och älskar livet käpar vi på :)

Idag bär det av till Västra för veterinärbesök för Djingis, han är pigg och glad men verkar bli lite illamående av att äta samma mat mer än 3 dagar i följd. Troligtvis är det njurarna som spökar så vi skall in för lite provtagning.

Jag skall även se om de kan titta lite på Pepsi, i lördags på träningen kändes det helt plötsligt som om något gjorde ont på honom, han blev lite låg och orolig. Under kvällen var han som vanligt för att på söndagsmorgon återigen verka ha ont och nu ville han absolut nte lägga sig ner, han gick ner halvvägs för att sedan gå upp igen :(

Jag kände och klämde på honom och kunde konstatera att han är varm på höger sida om ländryggen men verkar inte ha jätteont i området.

Självklart dyker ju diagnoser som diskbråck och spondylos upp i huvudet direkt, förhoppningsvis är det ju "bara" en sträckning eller någon typ av muskelinflammation.

Idag på morgonen verkar han ha mindre ont och vara mindre varm men matte är fortfarande mycket orolig.